Sju månader sedan.

Ja, för sju månader sedan så satte jag mig på tåget mot Stockholm tillsammans med Sabina, Emma och Molly. Det var en dag kvar tills min operation och mitt nya liv som gastric bypass opererad.

Jag startade på en osannolik vikt på 148 kg, vilket för mig än idag är ofattbart att jag vägde. Satte upp som ett stort första delmål att på midsommarafton så skulle jag väga 110 kg och till kycklingfotbollen i oktober skulle jag ner under 100 kg. Att väga tvåsiffrigt känns än så länge något enormt osannolikt, men jag är på väg. Delmålet på 110 kg missades igår morse med ett ynka kg då vågen visade på 111, men det var nära nog. 🙂 Fasen, det är ju 37 kg på sju månader, det är ett snitt på 5,3 kg per månad!

Inhandlade kläder i veckan för första gången på länge o blev glatt överraskad då jag gått ner massa storlekar på byxor o även några på skjortor o tröjor. 🙂 Nu är det mest problem med allt löst ”hängande” skinn som är svårt att samla ihop så att säga. 🙂 Men det är ju trots allt angenäma problem.

Nedan följer en del bilder tagna i aug-okt 2009 samt midsommar 2010 (25/6).

Annons

Årsavslut.

Nyårsafton. Tid för löften, funderingar över året som gått o en himla massa smällar i skyn.
Det har minst sagt varit ett händelserikt år, inte minst den andra halvan av det. I juli blev jag pappa för fjärde gången (även denna gången en tjej :)). Lilla Molly kom till oss den 12/7 o har sedan dess varit en liten solstråle. Maken till gladare o nöjdare barn får man leta efter. Känner igen symptomen från Maja och kan då kallt konstatera att det beteendet inte håller i sig. 😉
I juni var jag på info möte på Sahlgrenska ang. inskrivning på överviktsenheten. Fick då info om att kön till en gastric bypass (magsäcksoperation) var på upp till fem år, så det var helt enkelt att ställa sig in på pulverdiet i tolv veckor. Kände mig grymt taggad och anmälde mig till första bästa tid jag kunde få. Tyvärr så drog läkartiden ut på tiden och jag fick aldrig komma dit kändes det som. Det var på läkarbesöket man skulle besluta om vilken metod man skulle använda sig av. När jag fick besked om att min läkartid blev uppskjuten ytterligare en månad så tappade jag all lust. Detta var i slutet av augusti. Hade då precis fått info från min farbror Rolf om vårdgarantin och vad har för rättigheter. Kontaktade Ersta sjukhus i sthlm för att kolla om dom hade avtal med Västra götalandsregionen och det hade dom. Samtal till vårdslussen och ett ok även från dom. Alla papper gick iväg till ersta och sex veckor senare så fick jag komma till ersta för en bedömning som tog ett par timmar. Åkte därifrån med ett leende på läpparna då jag var godkänd för operation. Ett par dagar senare fick jag kallelsen till operation i brevlådan. Skulle opereras den 22/12. 🙂
Veckorna gick o jag längtade mer o mer efter operationen. Det enda som var ett litet orosmoln var det faktum att jag var uppsagd från Maskinfjädrar pga arbetsbrist och var i full fart att söka nytt jobb o det kändes lite jobbigt att gå på en intervju o säga att man skulle in på operation o skulle sedan vara sjukskriven ett par veckor efter det. Ringde därför till ersta den 12/11 för att säga att jag gärna tar en återbudstid om det kommer in någon. Dagen efter ringde dom o sa att jag kunde få opereras den 27/11. Tog tiden utan att tveka. Allt gick bra o nu har jag varit opererad i en månad o har sedan bedömningen gått ner totalt 20 kg.
Även jobbsituationen har löst sig, så den 11/1 börjar jag som företagssäljare på Läns Alarm, där jag skall sälja Securitas Direct larm. Detta känns extremt spännande och roligt. Det kommer innebära massor av jobb, men det kommer bli kul som bara den tror jag. 🙂

Så 2009 blev ett mycket bra år o det känns som att 2010 kommer bli ännu bättre.

Ett Gott Nytt År till er alla!

Tre veckor har gått.

Ja, nu är det tre veckor sedan jag opererades o allt går bra. Hade en vecka där jag hade väldigt ont på vänster sida, men det gick över o sedan dess har jag inte behövt ta en enda värktablett. Sedan operation har jag gått ner 8,5 kg o totalt sedan bedömningen den 22/10 är det nu 19 kg som är borta. Själv känner jag inte av det, men Sabina tycker att t-shirtarna börjar fladdra. 🙂
Har mer o mer gått över till vanlig mat o det funkar jättebra, så jag fortasätter på den linjen.

Idag blir det till att baka julgodis hela dagen. Tur att jag har tre små tjejer som mer än gärna provsmakar, då jag inte kan göra det själv. Tror inte att dom blir allt för svårövertalade. Sedan imorgon så är det äntligen dags för Eddie Izzard på Scandinavium, skall bli riktigt kul och förmodligen sanslöst underhållande. 🙂

En vecka har gått.

Då var det dags att reflektera över den första veckan som gastric bypass opererad, hur har det då gått så här långt? Jo, bara bra. Vad det gäller operationen så funkar allt bra. Det enda är ett blåmärke som utvecklats från ett vanligt blåmärke runt ett av ”titthålen” till att sprida sig över vänstra delen av magen och som nu ser ut som jag vet inte vad, när det har börjat gå över till en mer svart ton. 🙂

Tydligen så har det att göra med den forskning som jag har att göra med genetik o övervikt att göra. Då går dom in under operationen och gör en biopsi o då kan man tydligen se ut såhär efteråt. 🙂 INgen vacker syn, men inte så mycket man kan göra. 🙂

Vad är då jobbigast om nu något är jobbigt? Jo, det är själva ätandet. Man är helt ärligt aldrig hungrig och bli mätt på skit o ingenting. Dessutom skall man äta varannan timma. Det är nästan så att man får ställa klockan för att överhuvudtaget komma ihåg att äta. 2 dl blir det åt gången. Det skall ta 40 min att äta upp det o det tog det verkligen de första dagarna, men nu går det nog på 20 iaf. 🙂

Vad det gäller vikten så ligger den på -16,1 kg sedan jag var på bedömning den 22/10 på Ersta.

Till sist vill jag bara ge er mina varmaste rekomendationer till Ersta sjukhus. Får ni möjlighet att välja så skulle jag utan tvekan välja Ersta. Bara underbar och vänlig personal som verkligen tar sig tid att lyssna på en o inte har bråttom iväg hela tiden.

Snart hemgång.

Snart inlagd i tre dagar o det närmar sig hemgång. Idag har jag för första gången fått i mig lite att äta sen jag kom hit i fredags morse. Igår var det bara klara drycker som gällde o jag fick nästan i mig de 1000ml jag skulle ha i mig. Idag har jag hållt mig strikt till schemat, men det har varit tufft. Började med 2 dl yoghurt imorse o sedan dess har jag verkligen fått kämpa. Blir mätt på skit o ingenting, men då skall man ändå truga i sig resten. Varje 2dl portion har i princip tagit en timma att få i sig. Jag vet, det låter intge klokt, men det är verkligen så det är. 🙂 Sen när man väl har fått i sig det, så är det bara en timma kvar tills man skall äta igen. *phu* Och sedan håller det på så tills man får sitt sista mål mat 20.00. Det har iaf gått o jag har fått i mig allt. Vet inte riktigt hur jag skall lösa det på tåget hem imorgon, om jag kan köpa någon drickyoghurt eller liknande. Får ta det med dietisten imorgon.
Egentligen skulle jag väl kunnat åka hem idag, men läkaren ville träffa mig imorgon o jag villsjälv träffa honom, för sist jag såg honom var jag inte direkt i perfekt form så att säga. 🙂 Dessutom så känns det som om jag har massor av frågor till dietisten, så det blir nog bra att träffa dom imorgon o sen så tar jag mig mot centralen efter lunch.

Vi ses imorgon Göteborg.

Tack för alla lyckönskningar under tiden.

Sabina, Jag älskar dig o är så tacksam för att du vill vara min. *puss*

Dagen före.

Så sitter jag då här, dagen innan operationen som jag för mindre än tre månader bestämde att jag ville satsa fullt ut på. Visst har det gått snabbt, men jag har hela tiden haft koll på vad operationen innebär, vilka risker det finns med den och vad jag kan förvänta mig av den. Har lusläst o frågat på varenda forum som finns att finna och nu kan jag lova er, är jag förberedd.
Men det hade aldrig gått såhär fort om jag inte hade legat på sedan dag ett. Dom som tror att detta bara löser sig själv har fel, grundligt fel. Om jag hade lutat mig tillbaka o rullat tummarna så hade jag suttit hemma i Nol nu o haft mellan tre och fem år kvar till operation, för ingenstans får du informationen om vad du har rätt till om du inte letar upp den själv. Istället sitter jag på ett hotelrum i stockholm o blickar ut över ett nersläckt djurgården o inser att det bara är ett par timmar kvar och detta har jag kämpat mig till, men inte helt själv, det skall gudarna veta. Hade inte min härliga farbror Rolf informerat mig om vårdgarantin för ganska exakt tre månader sedan så hade jag inte suttit här idag. Hade jag inte haft en fru som stöttat mig till ett hundra procent, så hade jag inte suttit här idag. Hade jag inte haft fyra underbara döttrar så hade jag kanske aldrig insett att så som jag levt med min övervikt, förmodligen skulle inneburit att mitt liv inte blivit så långt som jag innerligen hoppas att det blir. Det är lika mycket för deras skull som min egen som gör att jag gör den här resan. Jag vill hoppa studsmatta med mina barn nästa sommar, jag vill kunna leka, springa o jaga runt efter dom utan att jag skall ta slut efter 30 sekunder, jag vill framför allt se dom växa upp o bli dom starka, roliga och underbara individer som jag vet att dom kommer att bli. Allt detta kanske jag skulle gått miste om om jag inte tog det där beslutet för snart tre månader sedan, men nu hoppas jag, att med hjälp av operationen och min egen övertygelse på min egen motivation kunna finnas med er alla på både gott o ont i lång tid framöver, vare sig ni vill det eller ej.
Måste även passa på o tacka alla inne på Viktop och Viktdropp för all er hjälp. Men framför allt alla härliga o hjälpsamma tjejer inne på GBP tråden på Familjeliv. Ni vet alla vilka ni är.

Nästa gång ni hör något från mig så är jag säkert nyopererad. Kom o möt mig på andra sidan. Imorgon lanserar vi hedde 2.0!!!

Inget flyt i flytet.

Nä, jag har provat pulverdieter vid flera olika tillfällen o med flera olika resultat, men denna gången går det bara inte. Det är en pärs varje gång o då har jag bara hållt på i en dryg vecka. Hur gjorde jag när jag gick sex veckor på cambridge? Så fort jag svept en omgång så kommer illamåendet krypande, måste snabbt få tag på ett tuggummmi eller så för att få bort den vidriga smaken. Jag mår faktiskt illa efter varje gång.
Har nu räknat ut att det är 14 påsar kvar att ”svepa” i sig och det kommer naturligtvis gå bra, för sen börjar mitt nya liv. Det är väl därför man kramar skiten ur det gamla livet nu innan det nya börjar.
Ursäkta det ovanligt gnälliga inlägget. 🙂

Det rör på sig.

Sex dagar på flyt och 5,2 kg ner, det får man väl vara nöjd med. Förhoppningsvis så kan jag ha gått ner 7-8 kg lagom till operationen nästa fredag, då bör dom ju inte kunna klaga tycker man. 🙂
Idag blir det verkligen prövningarnas dag. Skall nu på morgonen baka två mjuka kakor som skall tas med till Nolcupen. Väl där så skall amn stå o bre smörgåsar, koka korv o steka hamburgare. Dessutom skall amn ha hand om godisförsäljning och chokladhjul. Får väl grunda med en Modifast innan jag går hemifrån o sedan blir det vatten för hela slanten. 🙂 Skall nog köra på tuggummi också, då andedräkten knappast är lika serviceminded som jag själv är och det är ju dumt att skrämma bort kunderna. 🙂

Nu går det minsann undan!

I och med att jag sitter i en sådan situation at jag söker nytt jobb så har det hela tiden känts lite jobbigt att veta att operationen ligger i juletid. Inte så lätt att lägga fram det på en intervju. Därför så ringde jag i torsdags till Ersta Sjukhus o frågade om jag kunde sätta upp mig på en återbudslista eller om dom hade något liknande. Javisst, meddelade dom, det kommer ju in återbud ibland så dom hade en lista för det. Ett dygn senare ringer dom upp o fråga om jag vill komma om två veckor, den 27/11 för operation? Naturligtvis tvekar jag inte en sekund o tackar glatt ja. Så nu är det helt plötsligt mindre än två veckor till operation och imorgon, söndag, skall jag börja helflyta. Modifast i knappt två veckor innan operationen. Detta för att inska fettet kring levern, då dom måste flytta på levern för att kunna genomföra operationen.
Så ikväll firar jag av mitt gamla liv med en glass. Lejonet & Björnen Pepparkaka, det närmaste julmat jag kan komma i år. 🙂

Sex veckor kvar!

Ja, jäklar. Nu är det bara sex veckor kvar innan jag skall opereras, det är ju ingenting. Är fortfarande chackad över hur fort allt har gått. Men tjôta har ju aldrig varit mitt problem o för en gångs skull så har jag faktiskt vunnit på det. 😉
Om fyra veckor så skall jag börja flyta, det vill säga dricka fyra påsar Modifast per dag fram till operation. Detta främst för att minska fettet runt levern, då den måste flyttas för att kunna utföra operationen.
Tror inte riktigt att det har sjunkit in ännu att jag faktiskt skall få operationen utförd. Det är ju som sagt endast två månader sedan som jag fattade beslutet att hoppa över alla andra metoder som jag redan provat så många gånger o göra något så drastiskt som att operera mig för att kunn agå ner i vikt, mne det känns så rätt och det oroar mig inte alls, iaf inte just nu. 🙂 Jag ser risken att dö pga min övervikt som så mycket större att alternativet med operation klart väger över.

Till sist vill jag bara gratulera snart3barnsmamma och alla andra på GBP tråden på familjeliv som numer är opererade och har startat sina nya liv. Ett stort grattis även till Lotta som fick sin operation förra veckan. 🙂